Livet har sina goda stunder.
En klassisk reklamslogan.
Men ack så sann.
Läste nyss min brors blogg, från Nya Zeeland.
Han har varit iväg en månad nu och ska jag vara ärlig
har det inte kännts som om han varit borta så länge.
Jag saknar han minst av alla i familjen tror jag.
Det finns såklart förklaringar till allt.
Jag är väl den ende som har haft någorlunda kontakt med min bror.
Vi har snackat på msn så fort bägge varit online.
Senaste bloggen han skrev började jag faktiskt gråta lite smått.
I slutet när han skrev om alla minnen vi hade.
Vilken underbar familj jag egentligen har.
Man ser inte de roliga sakerna särskilt ofta.
Men nu skriver jag lite roliga minnen som jag och Håkan har upplevt
Håkan:
Vi har byggt fotbollsmål
Kunnat mest av en låt i en artist hemstad (7598 andra besökare)
Vi har diskuterat hur livet ska vara, spendera veckor hemma själva,
ätit pommes med bearnaisesås och tittat på film när du bara skulle hämta din keps.
LP skivan jag fick för två jular sen, den rulla varm på LPspelaren. Alla LW konserter vi varit på.
Minns du killen vi träffade på 30 års? Han som sa att alla som kommer från Älmhult börjar jobba på IKEA. Midsommar, första gången vi festade ihop och vad kul det var, Tylösand.
Det är när man tänker på sånt man inser hur mycket man saknar personen.
Alla upplevelser man har.
Det är nog därför en del har svårt att släppa sin första kärlek.
Det var oftast då du gjorde allt första gången.
Första gången du kysste någon mitt i centrum
Första gången du ger hela dig själv till någon annan
Första gången du haft någon i dina armar och aldrig velat släppa.
Första gången du sovit med någon av motsatt kön så nära.
Första gången du saknat någon (utifrån)
Jag vet att det finns fler men klockan är trots allt halv två.
Men när regnet smattrar mot rutorna
Och rullgardinen dras ner
Vinden tar i
Och täcket är kallt
Tänk då på ditt livs goda stunder
Finns goda stunder hos alla
Leta fram dem du också i grå februari.
(Allt jag skriver behöver givetvis inte stämma med alla, utan utgår ifrån mig själv och personer jag träffat och pratat med)
Men ack så sann.
Läste nyss min brors blogg, från Nya Zeeland.
Han har varit iväg en månad nu och ska jag vara ärlig
har det inte kännts som om han varit borta så länge.
Jag saknar han minst av alla i familjen tror jag.
Det finns såklart förklaringar till allt.
Jag är väl den ende som har haft någorlunda kontakt med min bror.
Vi har snackat på msn så fort bägge varit online.
Senaste bloggen han skrev började jag faktiskt gråta lite smått.
I slutet när han skrev om alla minnen vi hade.
Vilken underbar familj jag egentligen har.
Man ser inte de roliga sakerna särskilt ofta.
Men nu skriver jag lite roliga minnen som jag och Håkan har upplevt
Håkan:
Vi har byggt fotbollsmål
Kunnat mest av en låt i en artist hemstad (7598 andra besökare)
Vi har diskuterat hur livet ska vara, spendera veckor hemma själva,
ätit pommes med bearnaisesås och tittat på film när du bara skulle hämta din keps.
LP skivan jag fick för två jular sen, den rulla varm på LPspelaren. Alla LW konserter vi varit på.
Minns du killen vi träffade på 30 års? Han som sa att alla som kommer från Älmhult börjar jobba på IKEA. Midsommar, första gången vi festade ihop och vad kul det var, Tylösand.
Det är när man tänker på sånt man inser hur mycket man saknar personen.
Alla upplevelser man har.
Det är nog därför en del har svårt att släppa sin första kärlek.
Det var oftast då du gjorde allt första gången.
Första gången du kysste någon mitt i centrum
Första gången du ger hela dig själv till någon annan
Första gången du haft någon i dina armar och aldrig velat släppa.
Första gången du sovit med någon av motsatt kön så nära.
Första gången du saknat någon (utifrån)
Jag vet att det finns fler men klockan är trots allt halv två.
Men när regnet smattrar mot rutorna
Och rullgardinen dras ner
Vinden tar i
Och täcket är kallt
Tänk då på ditt livs goda stunder
Finns goda stunder hos alla
Leta fram dem du också i grå februari.
(Allt jag skriver behöver givetvis inte stämma med alla, utan utgår ifrån mig själv och personer jag träffat och pratat med)
