HenkeEmilsson

Nu skriver jag igen.
Det är sant inget skämt, jag känner redan nu att den här bloggen
inte är särskilt efterlängtad om man tänker på att det inte tog 1-3 månader innan den kom.

Var på Winnerbäck i onsdags, hade inget att göra så körde dit.
En bra bit var det. Men värt varje öre var det också.
Han är bra live, stämningen är bra.

Nu har jag pratade mycket "vanligt" prat så nu är alla uppvärmda inför
det där djupa som finns i nästan alla blogginläggen jag skriver.

Läste alla kommentarer, jag gör det ibland, och förundras över att jag missat en del.
En Lotta var inne på min blogg och skrev att alla människor var lika och fastnade i samma
världsbild och...
... det är sant.

Jag känner inte mig riktigt som mig själv, har inte gjort det sen igår.
Men det kommer jag ha god tid att tänka på.
På söndag åker min familj norröver utom min lillebror som åker söderut.
Kvar blir jag...
... Med djuren, jobb, tystnaden och mörkret.
Det är skönt att vara hemma själv, inte så skönt att vara ensam hemma dock.
Men jag får tar det som det kommer, och det kommer.

Jag måste vänja mig vid den tystnaden
som ändå blir när man går från 6 stycken till en.
För det kommer ske den dagen jag flyttar.
Vilket jag hoppas blir så fort jag kommer ur lumpen.
Vart vet jag inte.
Men Västervik gav mig blodad tand,
eller om det var sällskapet bara.

Jag vet varken in eller ut.
Idag regnade det.
Det finns en mening med det.
Jag skulle gått då, och förlorat mig i regnet.
För jag har redan förlorat mig i ljuset.

Ett regn som faller
Slutar inte för att du vill
Ett liv som faller
Slutar för att du vill.
Fast mitt liv är lite mer som ett regn
Vad det nu betyder
Ska man inte bli klokare genom åren?
Jag blir mer förvirrad
Kanske mer konstig
Eller det vet jag.
Är inne i en konstig period
En sån som jag gillar
Fast att jag stöter bort människor
Att jag gräver ner mig själv djupt
Likt en björn
inför ide.
Det här är mitt ide
Stör gärna
Men knacka först.


"Har du en plats där jag kan vila
Ett rum där jag kan känna att jag är nånstans ifrån
Ett fönster vi kan sitta vid och blicka ut mot ån"